10 februari
I fredags jobbade jag till kl.20.
Arne skulle som vanligt hämta mig.
Han skjussar och hämtar mig alltid till jobbet så han har tillgång till bilen under mitt arbetsplats.
(vi har nu för tiden bara en bil)
När han gick ut för att starta bilen och köra den lite varm, så halkade han på en isfläck och sträckte sig i lårmuskeln och muskeln/senan som går över knät.
Han berättade att han fick krypa till husknuten för att kunna ta sig upp.
Hur han sedan orkade att ta sig till bilen och hämta mig är en gåta...?
Han var gråvit i ansiktet och hade oerhörd smärta.
Jag fick hjälpa honom att lyfta ut benet ur bilen.
"Tur" att det var vänster ben och att vi har automat.
Han fick hänga på mig när vi gick in i huset. Han hade nog lite chock i sig, för han frös och var blek.
Knät svullnade upp och det var som en vattenpåse runt knät +värmeökat. Jag blev oxo rädd och undrade om vi kanske skulle åka till akuten... Men nej, det ville han inte.
Jag blev nog oxo lite chockad och fick katastrof-tankar förstås.
Tänk om det är brutet, tänk om det blir operation, jag vill inte sova ensam i huset, hur gör vi med hönsen och deras mat, vem ska bära in ved, tänk om det blir snö vem ska skotta då, sotaren kommer, vem ska ställa upp stegen osv osv...
Usch, jobbiga tankar.
Han tar sig inte uppför trappan så han får sova på soffan.
Han fick förlängnings-laddsladd till telefonen, Alvedon och dryck vid soffan, ispåse till knät och kuddar att ha under benet.
Varken han eller jag sov bra den natten.💤
Men nu det gått snart 3 dygn och det har blivit bättre.
Tack o lov att han inte bröt sig!
🙏
Kryckor har vi fixat som han linkar omkring med.
Han provade att köra bil idag,
det funkade, förutom att jag fick lyfta in/ut benet åt honom.
🦵
Hoppas att han snart blir helt återställd.
(å sotaren avbokade vi🙂)







